31. aug, 2018

Livräddning minigolf och hostmedecin så är våran semester

En god och härligt skön frukost stund på balkongen tillsammans med älsklingen så var våran fredagsmorgon här i Puerto rico på kanariöarna lagom varmt vid 8,30 på morgonen och lite trafik och havsutsikt så kan nog inte dagen starta så mycket bättre, efter frukost så tog vi promenaden mot stranden poolen den hoppar vi över det är för mycket folk och stim och stoj och stranden känns mer på riktigt med havet och salt vatten! även om botten är i stenigaste laget så är det fint och lagom mycket folk!

Supermarket fann vi på vägen och det var 3 minuter från hotellet så det var bra! kvällen före hade vi handlat 2 kassar men vid ett annat supermarket som var 15 minuter från hotellet! så är bra med upptäcksfärder så man lär sig hitta!! lite dricka och bananer blev kosten till stranden denna dag och en mössa behövde Maria och skydda huvudet mot solen och det är en god iden även om hon har mycket och tjockt hår! och jag har inget hår alls! så då är det bäst med en mössa på!!

En plats på stranden var det lätt att finna då det inte var så väldigt mycket folk där även om klockan nog hade hunnit över halv elva strecket, och handuken på plats och då! hörde vi Help Help! och då tror man kanske är det några yngre som leker och stojar men inget sånt såg vi till och blev en del aktivitet och efter några sekunder så insåg vi att en man lång ut! var i nöd och jag Agerade! och reagerade! slängde t shirt och sandaler och t shirt till Maria och sprang till strand kanten! där folket stod och tittade!! och jag frågade skrek! är det någon som behöver hjälp! ja där ute fick jag till svar!! och i ögonvrån fick jag syn på livräddningsällskapet! och tänkte bra då behöver jag inte simma ut ensam!

Sedan så simmade jag ifrån livräddaren! trots att jag är en stor badkruka och ej heller så mycket för att simma men skriken från den mannen hördes och instinkten var at nå ut till honom så fort som möjligt! så blev att simma så fort som gick och vi blev till slut 5 st ut mot mannen i vattnet! och när jag kom fram så var mannen talbar och hängade vid sin eller sina barns sim leksak! och när jag frågade mannen så medelade han att hade en elakartad kramp i båda benen  så han kom ingestans och utan  han höll sigsimleksaken väldigt hårtoch utan den  hade det nog gått väldigt illa!

Livräddaren med sin utrustning tog han under ryggen och med hjälp, och jag och en man från England tog hand om benen och påhejade av en kvinna som var med ut till mannen så tog vi oss tillbaka till land! och då kom! min trötthet och tankar det kunde ha gått illa och när man är på väg mot så tänker man! men tillbaka så var andningen hög och kroppen var trött, och på stranden så var det nu mycket folk! men varför reagera så lite folk när det väl gäller! rädsla eller vad är problemet! har hänt förut med att man funderar varför så lite folk verkligen gör saker när det verkligen gäller!!

Men men nu slutade det hela lyckligt och mannen fick snart tillbaka känseln i benen och dagen på stranden belv normal igen och jag vilade ut och sedan en pratstund med min medhjälpare i fotänden på mannen kunde konstatera att vi hade gjort ett gott jobb!

Efter några timmar på stranden så tog vi promenaden hem till hotellet nu var det uppför och tar längre tid!! och lite vila och lunch sedan gick vi och spelade golf och vi var lika dåliga båda 2 men trevlig stund var det som alltid i hop med min käresta, sedan blev det inhandling av hostmedecin till Maria då hennes hostande inte vill ge sig och tur är att hon behärskar språket och det underlättar alltid så hoppas hon nu kryar på sig och inga mer äventyr under denna semester!

Önskar alla en trevlig helg och stort tack för att ni läser mina rader, och hoppas på en ny blogg snart igen